scen belysning tross

Ljus för cirkusartister

Workshop på Svenska Jonglörskonventet

Under påsken smet jag iväg från påskfirandet, för att hålla i en workshop under Svenska Jonglörskonventet i Lund. Workshopen handlade om ljus för cirkusartister, eftersom bra ljus är viktigt för att kunna genomföra sina trick utan att misslyckas eller skada sig själv. Här kommer mina erfarenheter kring scenljus för jonglörer och cirkusartister. Jag hoppas att min kunskap kan komma till nytta för er oavsett om ni är cirkusartist eller ljustekniker.
Lisa provar om belysningen bländar när hon jonglerar.Cirkusartister och främst jonglörer ställer lite andra krav på ljuset jämfört med en rockkonsert, ett event eller en teaterföreställning. Det räcker inte att ”bara” belysa scenen så att artisterna syns, de som står på scen behöver även se bra, utan bländning, för att kunna fånga jongleringsobjekten  och se varandra vid akrobatiktrick. Scenrummet används också annorlunda där höjden utnyttjas genom höga kast i jongleringsnummer eller akrobatiknummer som bygger på höjden.

Under workshopen fokuserade vi främst på ljus för jonglörer, en bidragande orsak till det var att alla deltagare på workshopen jonglerade. Det är även min uppfattning att jonglering är känsligast för dåligt ljus och bländning. I jonglering är det väldigt små marginaler och att misslyckas är lätt. En 5-bollsjonglör gör till exempel ungefär fyra kast per sekund, ett jongleringsnummer kan bestå av flera tusen kast. För att genomföra ett jongleringsnummer krävs därför ett bra ljus där artisten ser jongleringsobjekten tydligt. Utan att artisten blir bländad eller störd av ljuset.

 

Bländning är problemet

Strålkastare kan blända, samtidigt som de behövs för att cirkusartisten ska synas.Att skapa en scenbelysning som inte bländar är svårt, förutsättningarna är sämsta tänkbara på en scen med svart golv, svarta väggar och svart tak. Strålkastare riktade mot jonglören skapar ett tydligt fokus för publiken, men nackdelen är att förutsättningarna för bländande ljus ökar. Kontrasten mellan den svarta bakgrunden och strålkastarens ljus är för stor för ögat. Samtidigt behöver ljuset riktas mot jonglören, annars kommer inte jonglören synas tydligt mot bakgrunden och upplevelsen för publiken blir sämre.

För att skapa ett bra ljus för jonglörer bör vi därför fokusera på att lindra bländningen så mycket som möjligt.  Samtidigt som vi inte får glömma bort publiken och att det ska bli en bra scenbild. Dessa två funktioner som ljuset har vid cirkusuppträdanden står ofta i konflikt med varandra. Dock är situationen inte helt hopplös, det finns saker att göra för att minska bländningen. Utan att kompromissa med scenbilden för publiken.

 

Minska bländningen på scen

Det första jag gör när jag ska arbeta med ljuset för en jonglör är att fråga jonglören hur den rör sig på scenen och i vilka riktningar den tittar när den gör svåra trick. För att få en bild över var jag inte kan placera ljus, för att inte blända jonglören i kritiska ögonblick. All bländning kan dock inte undvikas med genomtänkta placeringar, för en jonglör tittar åt i princip alla håll. Några strålkastare kommer alltid finnas i deras synfält.

Även om det inte går att få bort all bländning från strålkastarna så går det att minska den. Ytor bakom eller bredvid strålkastare kan belysas för att minska kontrasten och därmed bländningen. Dock måste man vara uppmärksam på ljusnivåerna så att det inte blir för ljust i lokalen och vi tappar fokus från själva uppträdandet. Till viss del kan det undvikas genom att använda scenbyxor och lägga ljus mellan scenbyxorna.

Att använda flera ljuskällor som dimras ner så att de lyser svagare istället för ett litet antal på full effekt är även effektivt. Det resulterar i att du får lägre luminansskillnader och därmed mindre bländning. En nackdel kan vara att ljuset blir varmare(gulare) när du dimrar glödljus, blir ljuset för gult går det att använda färgfilter för att få ett kallare ljus.

 

Förberedelser för ljusdesignern

Riggning av belysning på Stenkrossen i LundDet är inte ofta jag får underlag i förväg från artisten om vilket ljus de önskar sig. Vad det beror på kan jag endast spekulera i, men jag tror det delvis kan bero på att artister inte har kunskapen eller verktygen som behövs för att beskriva sina ljusbehov. Vilket jag har förståelse för, det är inte helt lätt att beskriva ljus och göra en kravspecifikation.

Därför handlar förberedelserna ofta om att göra en kvalificerad gissning kring vad som kommer behövas. Det som kan hjälpa är om det finns tid och möjlighet att se showen på film innan. Då kan man se hur de rör sig på scen och utifrån det göra en uppskattning kring vilka riktningar på ljuset som kan fungera.

Överlag är det dock bra att planera en ljusrigg med många möjligheter för att enkelt skapa olika ljusbilder, med hjälp av ljusbordet och kunna prova olika ljusriktningar. För oavsett hur väl förberedd man är så kommer det behövas göras justeringar av åtminstone nivåerna på plats. En sak som även är lätt att glömma bort när ljusriggen planeras är att det behövs ljus hela vägen upp till taket, så att jongleringsbollarna syns när de kastas högt upp i luften.

Följande placeringar använder jag ofta och är en bra utgångspunkt för ljuset:

  1. Frontljus: använd inte för flack vinkel eftersom ofta tittar en jonglör rakt fram på publiken.
  2. Sidljus i taket: om jonglören gör mycket av numren tittandes rakt fram. Sidljus brukar även hamna nära väggar och med lite ljus på väggen blir sidljuset inte lika bländande.
  3. Bakljus i taket: främst för att bakljus gör att artisten på scen sticker ut från bakgrunden. Bakljuset kan även underlätta för jonglören att se bollarna i luften.
  4. Sidljus på golvet: för att belysa bollarna i luften och artisterna. Här kan det behövas ganska många armaturer per sida eftersom dessa ska ge ljus på scenen från golvet hela vägen upp till taket. Om det finns någon ljus yta i taket kan den belysas från golvet och därmed minska kontrasten mot strålkastarna i taket.

Med dessa placeringar kan du lösa de flesta problemen. Har du möjlighet är det bra att även ha några armaturer i reserv, ifall att du upptäcker att det behövs mer ljus.

 

Förberedelser för artisten

Att förlita sig på att ljusdesignern har kunskap och förståelse för vilka ljusönskemål du har som artist är vanskligt. För om vi ska vara ärliga så är det många ljusdesigners som inte har tillräckligt med kunskap om ljus för cirkusartister. Ofta för att de helt enkelt aldrig har arbetat med jonglörer tidigare.

Det absolut bästa sättet att förbereda sig är att skriva en rider över vilken teknik och hjälp du behöver. Fördelen med en rider är att du själv måste fundera och skriva ner vilka behov du har. Du kommer få bättre koll på vad det är du verkligen behöver. En rider måste inte vara jätteavancerad eller specificerad ner till minsta detaljerad. Vad som exakt behövs skiljer sig ändå beroende på vilka förutsättningar som finns på den specifika scenen och en för detaljerad specifikation kommer bara leda till ändringar. Försök istället finna ord för vad som är viktigt för dig och vilka övergripande behov du har. Gör du till exempel de svåra tricken när du tittar rakt fram vill du kanske främst ha sidljus.

Målsättningen med ridern är att den ska ge personalen ett ungefärligt svar på vad för något ljus du behöver så att det kan förbereda scenen innan du anländer. Därmed slipper du sitta och vänta på att personalen ska rigga rätt ljus till dig. Du kan istället, tillsammans med de som arbetar på scenen, fokusera på att göra en så bra föreställning som möjligt.

 

Jag hoppas att det här kan vara till hjälp för er, oavsett om ni arbetar på scenen eller bakom scenen. Har ni tankar, frågor eller funderingar så går det bra att skicka mig ett mail.

ljus för cirkusartister med hjälp av främst parkannor

Soluppgång över en insjö på Söderåsen

Problemet med icke-visuellt flimmer

Visuellt och icke-visuellt flimmer är inget nytt problem, däremot med LED-belysningens intåg har problematiken blivit komplexare och svårare att hantera. Det är svårare att veta vilka produkter som avger flimmer, flimrets frekvens och dess modulation, dvs hur mycket ljuset varierar och hur ofta. Faktorer som är relevanta för att bedöma kvalitén på belysningen.

Flimmer från LED-belysning orsakas främst av dåliga produkter, men även produkter av hög kvalitet kan skapa flimmer, om de inte är kompatibla med varandra.

Huvudvärk, irritation, lässtörningar, trötthet och stress kan orsakas av flimmer. Både det flimmer vi ser och det icke visuella flimret påverkar oss negativt. Forskning har även visat på att flimmer kan ha ett samband med elöverkänslighet. Därför kräver arbetsmiljöverket att arbetsplatsbelysningen ska vara utformad så att besvärande flimmer inte uppstår (2009:02 14§).

Svårt att mäta icke-visuellt flimmer

Mätning av ickevisuellt flimmer med handhållet mätinstrument

Mätning av icke-visuellt flimmer

Att mäta flimmer är svårt, det finns få produkter på marknaden som mäter flimmer.

Med en mobilkamera kan man kontrollera om en ljuskälla flimrar, blir det ränder på skärmen när man riktat kameran mot ljuskällan flimrar ljuskällan. Det är dock inget bra sätt att kontrollera om en ljuskälla flimrar. Olika kameror har olika bildfrekvens och kamerans inställningar kan påverka resultatet. Har ni otur kan det ge en rejält missvisande bild.

Vilka belysningsprodukter bör jag välja?

Det svårt att veta vilka produkter på marknaden som inte ger flimmer. De råd som ges av belysningsbranschen är att satsa på kvalitetsprodukter och rådfråga leverantören. Dock är det svårt att kontrollera att den aktuella kombinationen av dimmer och drivdon inte orsakar flimmer.

Vi har därför valt att investera i en ljusmätare som kan mäta flimmer. För vi anser att bra ljus är viktigt och inte något att lämna till slumpen. Mätningar är, i fallet med flimmer, ett utmärkt komplement till en visuell bedömning av ljusets kvalité.

Har ni fler frågor om flimmer eller behöver hjälp med att utföra ljusmätningar är ni välkomna att kontakta oss.

 

Mer att läsa om flimmer:

Mätning av spektralfördelningen hos en ljuskälla med ett handhållet mätinstrument.

Mätinstrumentet kan även mäta spektralfördelning, kelvin, CRI och lux

Belysningsbranschen – om flimmer

Ljuskultur – Fakta om LED och flimmer

Solnedgång i Torneå

Plato Ljusdesign + Facebook = Sant

Nu har vi skaffat en facebook-sida.

Där kommer det postas bilder från projekt och annat som Plato Ljusdesign är involverat i, främst information och bilder som inte riktigt får plats här på hemsidan.

[efb_likebox fanpage_url=”platoljusdesign” fb_appid=”1011305705595490″ box_width=”500″ box_height=”” locale=”sv_SE” responsive=”0″ show_faces=”0″ show_stream=”0″ hide_cover=”0″ small_header=”0″ hide_cta=”0″ ]

Kullaberg, solnedgång

Plato Ljusdesign flyttar till nytt kontor

Live Media GroupPlato Ljusdesign har flyttat till nytt kontor och hyr nymera kontorsplats hos Live Media Group på Russgatan 5, i Malmö. Ni är hjärtligt välkomna på besök för att prata om ljus i största allmänhet eller diskutera era belysningsprojekt.

 

Dock bör ni boka tid innan ni kommer på besök, då kontoret inte är bemannat under några fasta tider.

 

[mappress mapid=”1″]